Analys pekar på miljardkostnader om klimatmålen missas

Sverige riskerar betydande kostnader om landet inte når EU:s klimatåtaganden till 2030, enligt en analys från IVL Svenska Miljöinstitutet som gjorts på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. Det handlar främst om utsläppen i den så kallade ESR-sektorn, som enligt IVL huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning.

Även om frågan är nationell kan åtgärder som rör transporter och uppvärmning beröra hushåll och verksamheter i hela landet, inklusive i Oxelösund.

Underskott i ESR-sektorn: 11,0 miljoner ton

Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 överskrider åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket ger Sverige möjlighet att täcka maximalt 5,2 miljoner ton av underskottet med utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), via den så kallade ETS-flexibiliteten.

IVL:s forskare och klimatexpert Lars Zetterberg säger i pressmeddelandet:

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

ETS-flex kan bli en förlorad intäkt på 5–8 miljarder kronor

Att använda utsläppsrätter från EU ETS innebär enligt IVL en förlorad intäkt, eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Kostnaden uppskattas i pressmeddelandet till cirka 5–8 miljarder kronor.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg.

Efter att ETS-flex utnyttjats återstår enligt IVL ett gap på 5,8 miljoner ton.

Tre vägar för att hantera återstående gap

För det återstående utsläppsgapet beskriver IVL i pressmeddelandet tre huvudsakliga alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder. IVL pekar på att många medlemsstater själva har underskott i ESR-sektorn, vilket gör kostnaden osäker.
• Minska utsläppen med konkreta åtgärder. Kostnaden uppskattas till 11–22 miljarder kronor, utöver användningen av EU ETS-utsläppsrätter.
• Missa åtagandena. Enligt regelverket skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år, vilket kan ge en ränta-på-ränta-effekt om det sker flera år i rad.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter

Utöver ökade kostnader kan ekonomiska sanktioner tillkomma. Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL, uppger i pressmeddelandet att sanktioner, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan ligga på:

• 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp, samt
• ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Analysen presenteras i rapporten ”Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254), daterad juni 2026, författad av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.